fredag 29 januari 2010

Den vackraste avund

Vi gick till Eriksdalsbadet hela familjen. Bubbelpool, rykande utomhussim, rutschkanor och babybassäng. Jag kände mig lite obekväm i baddräkt, som jag alltid gör så här års. Men Glenn och Folke var väldigt snygga i sina svarta speedos. Jag upphör aldrig att förvånas hur fruktansvärt attraherad jag fortfarande är av mitt barns far. Tyckte att han var det vackraste jag sett med sina ihopklibbade ögonfransar, sin vita lena hud, sin långa uppenbarelse och sitt leende. I svaga, svarta stunder kan jag vara avundsjuk över hur fruktansvärt kärleksfull han är mot Folke, och jag är väl medveten om att det är en dum och förbjuden känsla. Men rent nyktert är jag så tacksam. Folke är det bästa som hänt honom - kanske bättre än mig - och det finns inget som är så vackert som när de ser på varandra och skrattar tillsammans.

3 kommentarer:

  1. Det är lite svårt att gå från exklusiv tvåsamhet (där man kunnat vara passionerad precis när man känt för det) till en trekants-vardag (där sex i bästa fall panikartat planeras in: "jamen nu sover han i tretti minuter, nu fan kör vi!").
    Helt plötsligt är man inte ensam uppe på piedestalen, man har knuffats av, och måste dela rampljuset (med det underbaraste under) så gott det går.
    Det är inte det lättaste, men det är, precis som du säger: det UNDERBARASTE :)

    SvaraRadera
  2. "jamen nu sover han i tretti minuter, nu fan kör vi!" Hahahaha! Det känner jag igen!

    SvaraRadera
  3. Haha, det kan ju vara sexigare...! Men man får ta det när man får det som sexutsvulten mamma! ;D

    SvaraRadera