måndag 16 november 2009

Selektiv hörsel

Jag har tydligen utvecklat en angenäm egenskap under de här sex månaderna. Det har min sambo Glenn (ja han är från Göteborg) gjort mig uppmärksam på. Följande händelseutveckling utspelade sig nyss. Jag sitter och läser på laptopen, djupt försjunken i Korvasbloggen och tänker att han är bra och modig, den där Korvaspappan. (Här kommer den längsta parantesen i modern tid: Jag är nämligen också djupt kritisk till Louise Hallins program Ett fall för Louise, där utsatta barn exploateras. De har tydligen tagit bort program 1 av 10, vilket är fullt förståeligt, då de filmat en pappa som brottar ner sin son på golvet. Och sonen, en fin liten pojke på tio år sitter och gråter ut i tv. Tv-programmet har genererat en debatt i medierna. Bland annat skrev Kattis Alhström ett långt kritiskt inlägg i DN Debatt. Även barnombudsmannen Fredrik Malmberg är kritisk. Svt svarade med ett ganska så blasé inlägg (som jag inte hittar just nu). Och mediekarusellen var igång. Korvas pappa blev tillfrågad att vara med i morgonsoffan och diskutera både programmet och Louise Hallins uttalande om att "barnen ska inte ska separeras från mammorna så tidigt som vid sex månaders ålder. Läs hans inlägg om det här.)
Medan jag läser Korvasbloggen rycker jag till och tittar upp från laptopen, mot tv:n vid tre tillfällen. Varje gång börjar Glenn garva åt mig. Han tycker nämligen att min omedvetna selektivitet är i linje med vilken white trash-morsa som helst. Själv är jag helt omedveten om att jag över huvud taget reagerar på vad som pågår i tv-burken.

Marla tittar upp, tillfälle ett:
"Jag känner mig ful, tjock och fet". Ett inslag i Rapport om en ung kvinna som misshandlats av sina föräldrar.

Marla tittar upp, tillfälle två:
"Jag har inte haft sex sen...". Replik ur Livet i Fagervik.

Marla tittar upp, tillfälle tre: "Det är inget mellan oss, Johan!" Annan replik ur livet i Fagervik.

Selektiv hörsel är något bra. Man slipper höra högljudd lek och tärande gnäll när Glenn har Folke och jag surfar i sovrummet. Men att förmågan var så här pass utvecklad förvånar mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar