lördag 30 januari 2010

Trött eller TRÖTT

Jag börjar mer och mer tro att det många kallar trötthet är en social konstruktion. Och något vi själv kan bestämma oss för om vi ska vara eller inte. Jag har i hela mitt liv trott att jag varit trött efter krogkvällar, vid sena nätter och tidiga mornar. Men inte förrän nu vet jag vad äkta trötthet innebär. Nu när jag upplevt hur det kan vara att inte få sova en enda sammanhållen natt på flera månader, vet jag vad det innebär att vara trött på riktigt. Så trött att motoriken inte fungerar. Så trött att man blir irrationell, känslomässigt rubbad och desillusionerad. När kroppen inte funkar, ögonen svider och ansiktet hänger. När det värker. Så trött att man bara ser fel fel fel hos de man älskar. Jag har inte varit trött tidigare i mitt liv. Inte på det här sättet.

Min upplevelse av trötthet är helt annorlunda idag jämfört med för ett par år sedan. När jag fått sova sex timmar i sträck utan att bli väckt en enda gång är dagen räddad. Jag är på ett strålande humör och tycker att livet, på riktigt, är helt jävla amazing.

Att svara "jag är trött" och sedan räkna upp den senaste veckans aktiviteter på frågan hur man mår, har blivit ett mått på hur upptagna och aktiva vi är. Fler och fler svarar just så. Jag tänker inte bli en av dem som påpekar för människor att de inte vet vad äkta trötthet är, ty jag är inte så mycket för att klappa folk på huvudet. Men jag kan inte låta bli att i min ensamhet vara den där läbbiga morsan och tänka att, du vet inte vad du pratar om förrän du fått barn.

5 kommentarer:

  1. När de barnlösa rabblar upp hur illa de sovit, för de vaknat och behövt kissa på natten, man ba: men du vaknade av dig SJÄLV för att du behövde kissa EN natt! Med barn väcks du ur djupaste sömn flera gånger per natt i månader!

    Jag vill också klappa de barnlösa jämför sina nätter med mina och som tycker att de är lite bättre för de orkar ju fast de är sååå trötta, jävligt hårt i huvudet. Men jag gör det inte. Jag väntar istället, på att de ska få barn.

    /Samma

    SvaraRadera
  2. Förstår precis hur du menar..min dotter envisas med att väcka mig så tidigt som vid halv nio imorse för att hon var hungrig och ville ha frukost..

    SvaraRadera
  3. Haha! Och gärna med nåt hårt i handen Samma! Men vi låter bli och sväljer..

    Halv nio!? Stackars dig Jerk.. Jag hoppas du var ironisk, hälsar en som går upp sex varje morgon, efter ca fem uppvak under natten. :)

    SvaraRadera
  4. Hur kan du tro att jag var ironisk? ;)
    Hon väckte mig iaf då, men fick inte frukost förrän en timme senare eftersom hennes far ville sova lite längre..
    Eftersom jag aldrig levt ihop med dotterns mor har jag heller aldrig haft de där nätterna..skönt på sitt sätt..

    SvaraRadera
  5. Nej det märks att du inte haft det, för då skulle en hel natts sömn med uppgång 08.30 kännas som en dröm.

    SvaraRadera