Gårdagens fundering: Är det så här det känns för kroniskt sjuka människor? När man så gärna vill orka. Vill fika med kompisar på Gilda's, shoppa lyxiga charkuterier i Söderhallarna, städa och fixa fint, pyssla om de man älskar, laga grym mat, springa, shoppa, skriva och för all del ligga en aning. I stället är det horisontalläge och medföljande tristess som gäller. Hur tacksam är jag inte för att det här är övergående, för att jag får vara frisk!
Dagens fundering: Hur länge ska egentligen en två-åring sova? Folke somnar åtta men vaknar ändå senast fem. Sover 1 1/2 timme på dagen runt lunchtid. Är det någon skillnad beroende på ålder? Några utomjordiskt fiffiga tips på hur man kanske kan få slippa vakna 04,30 en dag som denna?
Tack i alla fall för ljuset, småfåglarna och perkulatorkaffe. Och Folkes varma lilla kropp och gosa tätt intill.
Block
2 månader sedan
Oroa dig inte, han tar igen det i tonâren haha.. Dâ blir det du som fâr skrika pâ att han ska stiga upp ;)
SvaraRaderakramar
Glad Påsk vackra Marla!
SvaraRaderaVi skar ner på eftermiddagsvilan en hel del, då började han sova längre på morgnarna. Har fått laborera en hel del med hur länge som kan vara lämpligt, men jag har för mig att vi började med att sätta en timme som maxgräns. Nåt i den stilen. Kan vara värt att testa.
SvaraRaderaSant Mya. :) Ock tack Lola.
SvaraRaderaTack för tipset Helen. Problemet är att han är omöjlig att hålla vaken till åtta när han sovit för lite på dagen, vilket resulterar i att han vaknar ännu tidigare! Haha.. Men det här är egentligen ingen fara, vi är så vana vid det här och turas om att stiga upp med honom.
Vi har det likadant. 2-åringen sover ca 1½ timme på förmiddagen och stupar isäng mellan 19-20 och vaknar alltid mellan 05-05:45 hur vi än gör.
SvaraRadera