Just ja. Det var så här det kändes att amma sex timmar i sträck

...Och nu började slitet. Hade glömt bort finessen med att få bebisen att ta rätt grepp, hur det är att försöka bita ihop när barnet sugit så hårt att man fått blåsor och hur han aldrig tycks bli mätt. Dessutom har bebisen i rummet bredvid kolik-skrikit i omgångar hela natten. Stackars föräldrar. Även om jag sovit i sammanlagt tre timmar, mellan 01-04, är han åtminstone tyst och lugn som en filbunke än så länge.

Det ska bli så skönt att komma hem ikväll! Till en nymålad lägenhet och nytt fint linneskåp. Vi var mitt uppe i en sovrumsrenovering. Min kära sambo och barndomskompis Sofia som känner till alla mina ångestar hade föreslagit att vi skulle fixa lite mysigt och fräscha upp där inne. Älskar i övrigt vår lägenhet, men sovrummet har vi inte gjort nåt år på åtta (!) år. Jamen vilket genidrag att låta bebisen komma samtidigt!