När han hittar något att leka med och tittar upp med klar nyfiken blick, när han gråter för något och blir tröstad av en smekning, eller när han rullar runt och skrattar samtidigt, när han ser rakt in i mina ögon och ler, när han av trötthet borrar in sitt ansikte mot min hals, eller när jag ser far och son, de två människor jag älskar mest, leka tillsammans - det är då jag känner att all trötthet i världen är värd det.
Han sover i 40-minutersintervaller på dagtid, det händer att jag iakttar honom så länge. Varenda liten böjning, rundning i hans ansikte, de små öronen, den lilla munnen så fridfull, hans mjuka, mjuka huvud och lena händer som jag tar i mina. Då känner jag det här man hörde talas om innan man fick barn, klyschan, att mitt liv aldrig någonsin mer kommer att kännas meningslöst.
Block
2 månader sedan
Jag börjar lipa!!
SvaraRaderaJa fâr väl skaffa barn dâ, för det där med meningen med livet har jag aldrig förstâtt.
SvaraRaderaPuss pâ er!
Fint att jag berörde någon Teardrop! Men är väl i sin ordning att just du fäller en tår. :)
SvaraRaderaNej, man tvivlade där ett tag Mimi! Puss
Underbart :)
SvaraRadera