onsdag 24 februari 2010

Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!

Har helt obekymmersamt begravt mig i casting och research dessa veckor och inte tänkt på vad som händer efter det här inhoppet. Men i morse smög en känsla sig på, av stress och oro. Vad händer om jag blir arbetslös i två månader? Det skulle verkligen vara totalt opassande nu när Glenn tagit över föräldraledigheten och just håller på att pappa in sig med Folke. Snabbt som bara den skickade jag iväg tre mail till presumtiva arbetsgivare då jag inte har något projekt på gång förrän i mitten av april (efter tv-mässan i Cannes då alla kanaler kommer att bestämma sig för vilka projekt de vill köpa in av produktionsbolagen). Men vad händer två timmar senare? Arbetsgivaren för det jobb jag helst vill ha, inte som reporter utan som researcher på nyhetsdesken med allt vad det innebär - d v s kontorstider, okej tempo, slippa göra ståuppor (gud vad jag hatar det) och slippa drälla runt och synka folk och stressa på grund av daglig deadline inför huvudsändningen - det får jag i fem veckor om allt går som det ska. Bra kombination om man är med bebis.
Jag tycker det är så konstigt. Hur stor är chansen att ett jobb med exakt den längd jag behöver dyker upp som på beställning? Ibland är livet snällt mot mig! Ja snälla livet, var snäll mot mig på fredag då jag ska träffa nyhetschefen!

6 kommentarer: